Det är inte för sent i Zimbabwe ... Har sista tåget gått i Rhodesia-Zimbabwe? Mäste dess 6-7 milj. invånare genomlida antingen rasistiskt förtryck eller blodigt inbördeskrig?
Författaren till denna skrift vägar trots allt tro att ett tredje alternativ existerar. Det kunde bana väg för nödvändiga politiska, ekonomiska och sociala förändringar.
Hugh P. Elliott känner situationen i Zimbabwe inifrån och har nära kontakter med bäde svarta och vita i landet. Han har arbetat mer än trettio är i Afrika och lärt känna dess folk och ledare bl. a. som statssekreterare i Nigeria före och efter självständigheten och under längre vistelser i Etiopien och Kenya.
Elliott berättar om en svart präst, som med livet fick betala för sitt folks framtid, en vit student som övervann sitt knarkberoende och solidariserade sig med kampen för ett fritt och demokratiskt Zimbabwe, en gerillaledare, svarta och vita, bönder och politiker m. fl. Deras attitydförändringar skulle verka otroliga om de inte var sanna.
Detta är "historier om människor som liksom vi alla söker efter vägar till en lösning. Vi har all anledning att tacka dem", skriver en afrikan som själv suttit tre är i rhodesiskt fängelse.
"Zimbabwe — mörker och gryning" för in en faktor i debatten som förtjänar att studeras av alla som är engagerade i kampen för södra Afrika — nu och i framtiden.
Sueco
