Hoppa till huvudinnehåll

Odysséen "För en ny värld": hur allt började och resan framåt

Denna sida finns på:

Odysséen började...

... med en man i början av 1900-talet. Inspirerad av män och kvinnor som var fascinerade av den inverkan som tron, särskilt en fullt ut levd kristendom, kunde ha på en civilisation i kris, följde han med på resan.

Frank Buchman, inspirationskällan bakom Moralisk Upprustning-rörelsen (MRA), var aktiv under första halvan av 1900-talet. Hans arv lever vidare i sånger, pjäser, filmer, böcker - och framför allt i berättelser. Berättelser om liv som förändrats. Om tusentals människor från olika kulturer, trosriktningar och länder som träffade och arbetade med Buchman och som genom personlig förändring fann ett djupt syfte med livet. Förenade i andan men inte medlemmar i en organisation.

Med detta projekt vill vi ge dig en glimt av vad som inspirerade människor att leva och arbeta för "en ny värld". Det är ett öppet och levande arkiv, ett slags "forum" för människors berättelser. Syftet är inte att värva eller omvända någon. Det är att tillgängliggöra det material och de berättelser som fick människor att nå sin fulla potential och göra skillnad.

Vissa tankar är universella sanningar och kärnvärden. Andra är aspekter som gör det möjligt att förstå hur man kan leva och tillämpa kärnvärdena.

Hur en ny värld ser ut finns i hjärtat hos var och en. Bilden kommer att vara olika från en person till en annan, men det är i det spänningsfältet, där vi strävar efter det vi tror är det högsta, som vi kommer att hitta en gemensam grund och handling. När vi sedan slår ihop våra individuella bilder av den nya världen blir resultatet likt en stjärnhimmel på en kristallklar natt - hisnande.

Buchman var specifik när det gäller den roll som människor kan spela. "Varje tidsålder besitter ett kapital av idéer till sina efterföljare", sade han. "I dag kräver denna febriga värld att vi överför detta kapital till alla och envar, var och en av oss på vårt eget sätt."

"Vad är det egentligen MRA vill omvandla? Det som är "fel"? Det är mer än så. Det handlar snarare om att förbättra det som redan är rätt. Om att skapa relevanta alternativ till det onda inom ekonomi och regeringspolitik. Om att tillhandahålla Kristi erfarenhet för människosläktet."

En erfarenhet man inte officiellt kan "delta" i - enbart uppleva.

Resan framåt

Vår hängivenhet är till ett sätt att leva, inte till en man eller rörelse.

Det moraliska och andliga arv som tillgängliggörs här har, likt en stor ek grenar, kvistar och skott. Några bär frukt idag medan andra har vittrat och dött. Det är inte vår uppgift att döma, utan snarare att fokusera på de rötter och källor som gav trädet dess näring.

Många av rötterna har kommit från kristna traditioner, men under de kommande arton månaderna hoppas vi att kunna återupptäcka och uttrycka "kärnan, omsorgen och förpliktelsen" hos denna livsfilosofi med vänner som är Hinduer, Muslimer, Judar, Buddhister... eller inte bekänner sig till någon religion alls.

Det är en resa där vi tillsammans definierar byggstenarna för det som är universellt för oss, men också hyllar de många sätt som människor har gjort arvet till sitt och lagt till nya rötter som är specifika för deras tradition. Vi tror att detta kommer att skapa ett positivt laddat fält som får var och en av oss att beskåda livet från olika vinklar.

Den stora eken har genomlevt många stormar och upplevt sin beskärda del av smärta. Klyftor mellan individer och grupperingar har vidgats. En del konflikter har funnit sin lösning. Ibland har det kommit försoning.

Vår djupaste önskan är att denna plattform kan skapa utrymme för personer att ödmjukt dela med sig av personliga berättelser om sina erfarenheter, något som ofta kan vara början till en läkningsprocess.

Allteftersom berättelser, sånger, dikter, bilder och filmer läggs till kan vi skåda upp mot trädets enorma trädkrona och kanske förstå poeten T.S Eliots ord:

"Vi bör alltid fortsätta att söka, och slutet på alla våra upptäcktsfärder  inträffar när vi kommit fram till platsen vi började på och för första gången verkligen inser var vi är."

Med tacksamhet till alla de som har jobbat hårt för att komma så långt.

Gunnar SöderlundEdward Peters